Open your eyes

Ibland fastnar saker på ens näthinna, saker som inte försvinner därifrån. En sådan sak dunkar just nu i mitt huvud. Frågetecknet är stort och tankarna många. Jag älskar dig och alla andra mina vänner, men det är också dem man älskar mest som sårar en mest. När jag ser eller hör saker som relaterar till dig får jag ont i hjärtat. Det är inte sakerna i sig som smärtar min själ, utan tankarna de ger mig. Hur du var, och hur du är. Tankarna har varit borta ifrån mig ett tag, jag kastade ut dem när ni sårade som mest, ignorerade och njöt av allt annat gott i mitt liv. Men jag föll dit igen. Sträckte ut min hand för att hjälpa, och fick den avhuggen.Jag vill nog egentligen inte vara din vän, jag mår ju dåligt av dig. Sakerna du säger, hur du beter dig mot mig och mot andra. Men hela tiden har jag en önskan om att du har förändrats eller ska förändras. Jag vill vara din vän, jag vill älska dig, men jag kan inte. Ju mer jag ger av mig till dig, ju mer kväver du min själ, mitt jag, mitt ljus. Jag vill inte slockna, jag vill för alltid skina. I want to be a smallshine to this dark world, please let me be that. Jag vill blunda för verkligheten, men nu går det inte längre. Jag ser den smutsiga sanningen, frågan är när du kommer att se vad du egentligen gör och förstör. Det är alltid jobbigast att släppa den första stenen, men när den släppts faller alla andra också. Vad du gör idag kan förändra ditt liv, se till att din handling inte blir fel.
 



J.Johnsson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0