Jag vill inte.

Tanken har genomborrat min hjärna; jag ska göra saker jag vill, saker jag mår bra av. Kemi B är inte en av de sakerna. Jag vet att jag måste, och att jag borde räkna på det just i detta nu, men jag vill verkligen inte. Det är tur att jag inte lever i samma värld som du, då skulle jag aldrig klarat av det här. Nej, när verkligheten blir för jobbig gömmer jag mig i min musikbubbla. Slår på några sköna bitar, sluter ögonen och tänker på något vackert. Jag tänker på personerna utanför min bubbla, undrar om de tänker som jag. Ibland undrar jag om jag kanske tänker för mycket. Kan man göra det?

Mycket av det som snurrar i mitt huvud dessa dagar är kring mina vänner. Vissa vet jag inte var de står, eller om de ens är mina vänner. Vi talar, men vi talar inte med varandra. Inte som vi brukar. Många nya personer har också dykt upp i mitt liv, underbara personer som jag är evigt tacksam för.

Kemin får fortsätta att ligga där på skrivbordet och ruttna. Jennifer ska gå och lägga sig med ett leende på läpparna, och se på något mumsigt TVprogram innan dess.

Hur mycket du än limmar glaset så syns det att det är trasigt. Sprickorna syns igenom.

J.Johnsson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0